Ett år med tidöavtalet: En barnrättspolitisk analys av den praktiska politiken

Rädda Barnen är en partipolitiskt obunden organisation och Sveriges största oberoende barnrättsorganisation. Vårt uppdrag utgår från barnets mänskliga rättigheter, och i synnerhet från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som antogs av FN:s generalförsamling 1989 och som Sverige ratificerade 1990. Sedan 2020 gäller den som svensk lag.

För att mänskliga rättigheter inte bara ska vara fina ord, utan bli verklighet för alla personer i ett land, krävs politisk vilja och politiska beslut. Att arbeta med mänskliga rättigheter, som Rädda Barnen gör, blir därför politiskt, men aldrig partipolitiskt. Ett viktigt uppdrag för civilsamhällesorganisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är att granska hur dessa följs av riksdag, regering, myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer.

Ulf Kristersson sa i regeringsförklaringen för 2023/2024 ”Det är i den praktiska politiken som barnets rättigheter skyddas”. Med avstamp i detta och utifrån civilsamhällets granskande roll, har Rädda Barnen gjort en barnrättspolitisk analys av den praktiska politiken som regeringen fört under det första året med Tidöavtalet. Granskningen har gjorts utifrån vad som står i barnkonventionen och hur den har tolkats av FN:s kommitté för barnets rättigheter i dess rekommendationer riktade direkt till Sverige och dess allmänna kommentarer.

I de fall regeringens budgetsatsningar är relevanta för förslagen i Tidöavtalen berörs även dessa av vår analys. Rädda Barnen har inte haft möjlighet att granska alla åtgärder regeringen har vidtagit utifrån Tidöavtalet. En lista med vilka åtgärder som har granskats finns i bilaga 1.

Rädda Barnen är medveten om att regeringen under det år som den har haft makten har lagt fram flera andra förslag som rör barns rättigheter än de som beskrivs i denna analys. Dessa har dock inte ingått i Tidöavtalet och behandlas därför inte här.